Jag var ut och red Ironia idag i vårvädret. Först en liten sväng längst vägen med lite dressyrövningar för att mjuka upp och rakrikta och sedan hem igen för att hoppa det lilla hindret jag ställt upp ute på gården.
Jag var så stolt och glad över att det gått så bra alltihopa när jag insåg att jag verkligen måste uppfylla de flesta fördomarna om vilka som har sina hästar barfota. Jag är (utan att skämmas!) en hobbyryttare som rider akademiskt på min varmblodstravare och när jag nu är stolt över att vi hoppat är det över den imponerande höjden 0,5m. :-)
Kruxet är i grunden att jag är en aning hopprädd. Men bara jag blir lite mer bekväm med att hoppa och vi får in tekniken har gumman kapacitet till betydligt högre höjder. Dessutom tror jag att det skulle vara bra med en sadel i det läget. Barbackapaden är visserligen helt ok men det krävs ett sånt himla benslut! Och det redan vid en halvmeter som sagt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar