Genki

I lördags hämtade vi vår nya hund, en tvåårig dansk-svensk gårdshund som heter Genki. En glad och trevlig hund som funkat väldigt bra hittils. Just nu håller vi på att träna in framför allt stopp-kommandot så det sitter nog väl för att jag skall kunna bryta av om han börjar jaga något olämpligt som till exempel hönsen. Efter bara två kvällars träning sitter det väldigt bra i en lugn situation, så på någon månad till kanske? Men det är snart dags för dem att stängas in i hönshuset så tills vidare får han gå kopplad dagtid när de är ute.
Jag har verkligen försökt fota honom men det är lika svårt som Zelda och hästarna. Om inte värre!

Vi har varit ut och ridit lite mer också på sistone. Det blir mest "åka häst" i nuläget men det är väldigt trevligt det också. Och vi har haft god användning av Luckys nya rockard! Åh vad hon skall köras i vinter! :-)

jag är inte bara hovvårdare...

...utan också mamma.
Och det är flera nyheter som cirkulerar just nu som gör mig så hemskt illa berörd, bland annat den här
Det är den lilla kinesiska flickan som var lika gammal som vår Zelda när hon blev överkörd och lämnades att dö på gatan. 17 andra människor gick eller körde förbi utan att göra något!
Hon dog på sjukhuset och det var kanske oundvikligt, bilolyckor med dödliga skador händer varje dag! Men det horribla var kamoflagesystemet "Någon Annans Problem" som fick 17 personer att gå eller köra förbi en tvååring som låg och blödde på gatan.

Barfotadebatten lever!

Jag håller mig nu för tiden långt långt borta ifrån järnskofetischister och andra som är så rabiat emot barfota att de ser rött bara jag öppnar munnen. Debatten behövs fortfarande men jag har inte haft orken, tyvärr. Jag säger tyvärr för även jag behöver ibland påminnas om att inte alla hästar har så fina hovar som de jag har hand om. Jag får naturligvis nya kunder lite nu och då men man glömmer så snabbt hur de såg ut när jag började.
Därför var det väldigt roligt när min kund tipsade mig om den här sidan; http://barfotahovar.wordpress.com/

De har även satt blåslampa under barfotadebatten med en artikel i Equipage av alla tidningar!! Eloge! Men jag har inte läst den ännu...

Lite skall jag röra om i grytan under hösten har jag tänkt. Jag har börjat nysta så smått om att hålla föreläsningar dels i Ö-vik och dels i Umeå. Eller kanske någon helt annan stans? Har du några tips eller önskemål får du gärna kontakta mig! :-)
Det är tänkt att det skall vara gratis förutom möjligtvis resekostnader om det är väldigt långt.

Ömma hästar

Jag har oroande ofta den senaste tiden fått frågor av hästägare som upplevt att hästarna blivit ömma av verkning. Är det ok, frågar de. Och mitt svar är alltid nej, det är inte ok. Inte för mig i alla fall!
Ibland går det inte att undvika men då är det viktigt att hästägaren och hovvårdaren har en dialog där man pratar om vad som kan hända och varför det blev så. Till exempel är det en större risk att hästen blir öm/känslig några dagar om hovarna var väldigt långa och det hjälps ju inte, enda man kan göra är att inte låta det gå så lång tid mellan verkningarna. Det är inte läge att börja ta mindre vid verkningen eftersom förväxta hovar får deformationer som kräver vissa åtgärder för att kunna växa bort.

En annan sådan gång är när du skor av en häst så kan den börja ömma direkt eller ibland faktiskt upp till en månad senare. Många får ingen ömhetsreaktion alls, men när det händer är de flesta hästägare fullt beredda på det och det tror jag är nyckeln. Vet man vad det beror på kan man göra något åt det och säger man inget till sin hovvårdare/hovslagare kan denne inte göra något åt det.
Upplever man att hovvårdaren/hovslagaren inte bryr sig är det hög tid att ta ett allvarlig snack med denne eller byta.

Hemkommen

Så var jag hemma igen efter en fantastisk helg nere på Birgittas kursgård i Lingbo, utanför Ockelbo.
Det var härligt att få umgås med de andra hovvårdspecialisterna och nörda ned oss fullständigt på hovar :-) Fyra av de som nyss tagit examen höll en liten presentation av sitt examensarbete och det var väldigt intressant!
Sen diskuterade vi naturligtvis administrativa grejer, upplägget på utbildningen och andra viktiga saker.

Sista dagen fick vi se en himla massa bilder och filmer som Ove hade gjort och sedan fick vi förmånen att ta del av en liten demo av Leslie Desmond och jag måste dels uttrycka min beundran för den känslan hon hade för sin häst och sedan blev jag så himla sugen på att jobba lite mer från marken med Kirah. Leslie är mer ute efter att man skall vara partners med hästen (motför en kanske alltför dominerande ledare) och det är ju precis där jag har landat med Ironia och Lucky och jag har kommit att inse att det är det jag skulle vilja med Kirah också.
Det är lättare kanske att vara en dominant ledare, men man har så mycket mer roligt om man kan vara mer som partners eller vänner.

http://www.lesliedesmond.com/

Kvalitetssäkring

Nu i helgen bär kosan nedåt Ockelbo och årets kvalitetssäkring + träff med de flesta hovformsspecialisterna i Sverige idag. Dessutom är det min första helg som jag är helt barn och sambofri sen gumman föddes! Så det skall bli jätteroligt!

För övrigt har jag äntligen gjort klart min paddock, fast där står en hövändare och en balmaskin som skall väck innan jag är helt nöjd. Och sen drömmer jag om att få dit shyst belysning så jag kan rida även mitt i vintern då solen bara skiner två timmar per dag. :-)
Sen har jag även skördat en hel del brännässlor som nu hänger på tork inför vintern. Det finns massor kvar dock så jag lurar på att eventuellt göra ett ryck till veckan och se om jag inte kan hänga upp en massa buntar uppe på hölon också? Det vore nice att ha ett ordentligt lager så man kan vara lite generös för det är himla nyttigt med torkade brännässlor för både höns, hästar och kaniner.

Shopping, verkning och kaniner.

Idag har jag gått lite på stan och handlat kläder samt (efteråt) verkat några hästar och för en gångs skull så har allt gått riktigt bra och smidigt. En sista-minuten ombokning av en stressad kund men då hann jag äta en ordentlig lunch för en gångs skull så det var ju inte så tokigt ;-)
Jag hittade kläder jag trivdes med, trots tidspress, och hästarna var riktigt snälla att verka hela bunten. En av dem har varit lite knagglig tidigare men var nu tillbaka till sitt pigga gamla jag igen och det gladde mitt hjärta, jag har ju verkat henne ganska många år nu.
Sen har jag varit på byggvaruhandel och köpt plywood till kaninbursbyggen.
Jag har nämligen skaffat Gotlandskaniner och har tänkt ha genbank. De har bott här ett tag nu och jag är helt överförtjust än så länge, men med höst och senare vinter kommer större utmaningar. Det är en gammal lantras och skall bara ha gräs och hö, inget kraftfoder normalt sett för då blir de feta. Jag tycker själv att de ser ut som kaniner "borde" se ut, starka och smidiga med full kontroll över sina stora öron och just mina två är väldigt lugna och trevliga. Men det märks att de blir stressade när de rymt för ju längre de är ute desto svårare att få tag på dem...

För övrigt har mina hästar kommit hem ifrån sommarbetet nu, så nu känns det inte lika tomt här hemma längre. Faktum är att med fyra hästar, två katter, två kaniner, typ 20 höns och en dotter på 2,5 år här hemma så är "tomt" inte riktigt rätt ord ;-)

Tvärtomgänget

Jag har relativt nyligt verkat en grupp unghästar som verkligen var tvärtemot den här gången! Av de fem hästarna var det särskilt en som var trevlig att jobba med förra gången, men hart när omöjlig att verka den här gången! Och de andra fyra stod som gammhästar, inga problem alls! Det kopplar visserligen till min vanliga teori, unghästar är snälla att verka ungefär varannan gång och varannan gång är de lite mer besvärliga. De testar om de slipper eller så har de tillväxtperioder eller nåt. Men det felar nästan aldrig!
Och de hade fina fötter allihop förutom bakhovarna på den ena hästen som hade så horribla strålar att enda rätta var behandling behandling behandling och troligtvis boxvistelse på torrt underlag åtminstone några dagar för det blev blodvite när jag kratsade, vad kan då hända med en sten eller kvist! *rys*
Men det knasiga i det var just att det var bakhovarna. Normalt sätter sig röta i framhovarna först och de var fina! Och inget på hagkompisarna heller som sagt...

En av de roliga sakerna med att jobba med hästar är just att man aldrig vet vad man skall vänta sig.

Ponnyridning med Lucky

Lucky är en pärla, det har jag nog sagt förut. Men hon lyckades ändå överraska mig i lördags när vi hade ponnyridning på ThreeCornerLake Meet. Hon var så godmodig och snäll med alla barnen, betade gräs när hon hade paus men pinnade på i lagom takt all övrig tid och var över huvud taget så underbar att hjärtat jublar!
Det var dessutom ett antal barn som ville mata henne och när de kom med rönnkvistar tog hon dem glatt trots att hon hade gott om gräs bara nedanför mulen. Nog för att hästar brukar gilla rönn, men ändå!
Sen var det ju bara ett plus att hon är superlätt att lasta, inte rädd för något egentligen och är självständig så hon inte blev orolig över att vara enda hästen där.

Däremot valde vi att runda av ponnyridningen strax innan det började dra ihop sig till motorsprängning alldeles bredvid där vi stod. Man måste ju inte utmana ödet bara för att...

Fångest

Det finns en mycket vanlig biverkning till fång och det är fångest. Det är något som hästägaren drabbas av i samband med eller ett tag efter att hästen fått fång. Om hästen kan hållas frisk ebbar så småningom fångesten ut och hästägaren kan således återigen få ett relativt normalt förhållande till hästens födointag men vid flera fångestattacker ökar risken att det blir permanent.
Det handlar alltså om en specifik ångest, fixering vid fodret och att titta efter eventuella tecken på fång minst två men ibland fler gånger per dag.
Jag hade fångest varje vår och försommar när Mindy levde, men ju mer rutin vi fick desto lättare blev fångesten. När vi slutligen skickade på slakt så märktes fångestens frånvaro, som en blöt filt som lyfts från mina axlar. Så jag förebrår inte en kund till mig som har tänkt sig försöka sälja sin fånghäst annat än att jag inte skulle sälja till en okänd utan i så fall att jag inte ville ha kvar så hade jag kanske övervägt avlivning.
Men man skall aldrig säga aldrig, det är inte ett lätt val.

Hästival + höskörd = långa dagar

Hästivalen är i full gång men samtidigt är det så fint väder så vi tar in höet också! Jag känner mig väldigt kluven som inte kan vara överallt samtidigt men tack vare fantastisk hjälp av Jenny med familj, Jonas, min pappa och Johan har vi fått in sju lass här på backen idag! Och barna har levt rövare, badat, fikat etc så fast det vart sent för dem tror jag de haft det rätt bra ändå! :-)
Imorgon blir det några lass till men hur många är svårt att säga. Det närmast vägen var lite väl mycket smörblommor tyckte jag men tydligen var det fint längre ned.
I fjol fick vi in 13-14 lass men då kunde vi bala och skicka iväg en hel del hö till både hästar och får som behövde det. Och fortsätter det fina vädret har vi chans att fylla även nedervåningen i år. Den har ingen tork men är det torrt och fint räcker det att bara salta mellan varven. Och även torken behövs inte köras så mycket i år som tidigare år! Jag älskar min hötork, men det är dyyyrt att måsta köra den dag och natt i flera veckor...

hö!!

Igår var en bra dag, först besiktning på Kerstins Udde (där jag jobbar lite nu och då) som gick jättebra! Och efter drygt 7 timmar där for jag till Getgården och hjälpte till med höskörden. De sista lassen till getterna kommer in idag och sedan är det min tur nästa omgång.

Vi har inte slagit ut åt mig än, i helgen är det ingen som hinner ta in något hö! Jag skall vara på hästivalen och föräldrarna mina får dela på sig för det är två olika marknader i helgen där de skall sälja ost.
Men sen har jag ju inte sopat ur torken klart heller... Det blir väl som vanligt bara strax innan det är dags att få in höet.

Hästivalen

Nästa helg, 7-11 juli, skall jag ställa ut på Hästivalen i Örnsköldsvik! Det blir mitt lilla tröstpris för att jag inte kunde fara på High Chapparall i år heller.
http://ovikhastival.se/

Jag har en begränsad yta att planera så just nu funderar jag på vad som skall med och vad jag måste skippa för att det inte skall bli för plottrigt. Jag har tänkt göra reklam både för verkningen och för mina produkter och det skall bli så roligt!! Jag hoppas kunna värva någon kompis att hjälpa till också för det kan vara lite tufft att stå själv i fem dagar.

Fångrehab

Jag fick idag hem en häst som nyss haft fång, så nyss att han bara för några dagar sedan slutat med antiinflammatoriska, men som ägaren av olika skäl valt att låta bo i min skogshage och jag har arrangerat så att han får sällskap av Lucky, lilla shettisen. Hon kommer verkligen inte må dåligt av att få gå på skogsbete i sommar istället för vanliga betet, hon har blivit lite väl tjock bara sedan vi släppte på betet.
Det har inte varit ett uttalat problem förut, kanske att hon har gått upp mer och mer för varje år men det har alltid lugnat sig efter midsommar. Och hon är heller inte så tjock eller på annat vis besvärad av sin... rondör att hon inte kunnat springa och hoppa omkring som vanligt. Men det känns ändå bra att det blir en sån här lösning den här sommaren åtminstone. Och det kommer att bli himla bra för fånghästen också. :-)

Sommarbete

Äntligen har jag fått iväg hästarna på sommarbete! Men det är lite bitterljuvt för de är några kilometer bort så det blir lite tomt här hemma även om det är skönt att slippa dra ut hö åt dem.
Flytten gick för övrigt fantastiskt bra! Jag red Ironia och hade Kirah som handhäst. Helena red på Challe (nya hästen!) vilket för övrigt var första gången någon satt på honom sedan han kom hit! Och min mamma körde Lucky för Mindys gamla rockard.
Challe har lite grejer som man kan jobba på, framför allt behöver vi jobba på att han skall slappna av och sänka huvudet så ryggen kommer i normalläge. Så det blir kanske mest att jobba honom vid handen och om han skall ridas alls så skall han bara skritta i skogen.
Lucky gick riktigt bra för rockarden men mammas kommentarer (hon är utbildad på Wången och rätt bra på att köra) var att hon inte litade fullt ut på kusken utan var lite tittig och ostadig och det kan jag absolut hålla med om! Men mest är det bristande vana, hon är ju inte körd så hemskt mycket. Men de höll god fart och tränade till och med på galoppfattningar! Något jag inte ens petat på men hästen fattar snabbt, hon är ju så grymt smart! :-)

Helenas kommentar var att Lucky nog är den finaste av alla mina hästar men då blev jag lite förgrymmad, Kirah tycker jag är mycket snyggare! Men vi kunde åtminstone komma överens om att Lucky är mest utbildad eftersom hon är den enda av dem som är både inriden och inkörd. Må så vara på en ganska grundläggande nivå, men ändå. Det skall dock ändras, Kirah skall köras in! Vi börjar med att fortsätta med tömkörningen...

besiktad

Idag är jag glad och tacksam över att subarun gick igenom besiktingen utan en endaste liten anmärkning!! Inte illa för en bil som gått strax över 42 000 mil! Men jag känner till flera fel vi måste åtgärda nu under sommaren och till vintern måste den få nya däck...

För övrigt skall jag till en gammal stamkund imorgon vars häst fått fång nyligen.

Go Team Barefoot!

Jag fick den här länken skickad till mig och kan bara hålla med!

http://www.thehorseshoof.com/pdf_articles/BarefootParadigm.pdf

Dels handlar den om det här med att barfotarörelsen inte bara handlar om att dra skorna utan mer om hela hästens livsmiljö. Men avslutningsvis pratar hon även om sorgen i att vi kastar sten på varandra! Det är Strasser vs SANHCP vs KC la Pierre etc och det behöver vi inte!

Så kom det en häst till...

Det blir ett snabbinlägg såhär mitt i natten. Routern har lagt av så i väntan på en ny kan jag inte sitta uppkopplad på mitt kontor så min internetåtkomst är något begränsad.

Det har flyttat hit en ny häst. En fux med bläs och vita strumpor som varit hopphäst hos tidigare ägare men nu skall få vila upp sig och vara enbart häst ett tag så får vi se vad han håller för längre fram. Jag ser flera möjliga framtidsscenarion i hans framtid men i inget av dem är det jag som rider, han är lite för nätt och liten för det.

För övrigt har min bil gått sönder igen så nu är jag på jakt efter en ny. Nog får vara nog eftersom jag inte kan meka med bilen själv.

Glad men trött

Första jobbdagen efter sjukskrivningen gick relativt bra, jag klarade av att verka även om jag måste ta det lugnt och försiktigt. Sedan satt jag över tre timmar på årsmöte med GideÄlvdalsleder och sedan ytterligare några timmar med Dark Angel, mormors nystmaskin och växtfärgade garnet ämnat åt yggdrasilfilten. (det var kanske lite puckat, men när jag väl hade börjat...)
Och dessutom har det börjat droppa in boots ifrån USA (Glove och RX, inga Trail ännu). Allt som allt en mycket bra dag.

Trail och sjukskrivningen

Nu är min sjukskrivning officiellt slut. Axeln känns inte helt hundra ännu så jag skall vara försiktig och känna mig för. Första dagen med verkningar imorgon tisdag så jag håller tummarna att det går bra för det är många som väntar på mig nu! (bland annat mina egna hästar...)

Mer information har kommit ut om Easyboot Trail!
Lite tankar från min sida:

• De är lättare än Old Macs G2, 397-737gram beroende på storlek. Att jämföras med Glove som väger ca 272-400g i jämförbara storlekar, men EasyCare jämför dem själva som vandringskängor motför joggingskor.
• Storlekstabellen är från Old Macs G2, dvs helt annorlunda motför övriga Easybootslinjen
• Jag gillar att större delen är syntetmaterial! Det är både lättviktigt och bekymmersfritt när man varit ute i leran, bara att spola av och skrubba lite med en diskborste om skiten sitter lite hårt. (och det gör den förr eller senare)
• De ser ut att vara lika enkla att få på som RX, vilket inte vill säga lite!
• Prislappen ser ut att ligga något lägre än Glove! Inte illa, med tanke på att Glove ändå är ganska billiga!

Ironia är känslig både för vikt och för skav men framför allt är hon svår att få bootsen att sitta på. Men Glove funkar ypperligt på henne och jag har ingen lust att ändra en vinnande häst. Kirah däremot har inte samma storlek som sin mor så skall jag prova bootsen för att eventuellt plocka in dem i butiken blir det hon som blir testhäst.

bild på kycklingarna

Det är lite nervöst första dygnen, är det någon som inte är som den skall brukar det vara då det märks men alla åtta ser ut att må prima!

en rätt shyst dag :-)

titta titta, jag har snyggat till webbutiken!!
http://naturligahovar.se/prestashop/

Lite smågrejer bara men jag körde fast på betalningsalternativen igen. Jag fick igång fakturabetalningsalternativet men när jag fick igång förskott till bankgiro igen så försvann fakturabetalning från möjliga val när man checkar ut. Då kunde jag hålla mig för skratt, men vis av erfarenheten från gårdagen så stångar jag inte huvudet blodigt mot det utan sätter mig och börjar översätta mail-templates istället. För det går ju så snabbt att göra! *ironisk*

Jag har för övrigt haft en riktigt bra dag idag! Åtta kycklingar kläcktes. Storhönsen har flyttat till sin nya ägare så jag behöver inte längre oroa mig för Philip (annat än redan befintliga skador). Boots är på väg in mycket snart och vi skall påbörja rockaden här hemma i helgen är det tänkt.
Rockaden innebär att mitt kontor med lagret skall flytta till övervåningen och vardagsrummet flytta ned. Men alla Zeldas leksaker stannar kvar på nedervåningen så mitt kontor skall bli barnfritt och det skall bli så skönt!

För övrigt är jag lite nyfiken på EasyCares nya boots som kommer ut om en vecka eller så. http://www.easyboottrail.com/
Det skall vara en variant av Old Macs G2 och de var jag ju inte så jätteförtjust i men tanken är ju bra och har använts av andra märken också så frågan är hur de gjort den här gången? Hur lätta är de? Smidiga och följsamma?
Spännande om de kan trumfa Glove, men det tvivlar jag på. Däremot kan de vara ett bra komplement!

kläckta!

åtta kycklingar av nio möjliga!! :-D

varför är det alltid så?

klockan är kvart i fyra på natten och jag har bara ett fungerande betalningsalternativ i den uppgraderade webshopen. Tack och lov att det är kortbetalningsalternativet i alla fall!
Men när jag har suttit och fipplat med detta har jag blivit inspirerad både att fixa med designen (vilket inte heller var så himla enkelt) och hittat lösningen på en del småproblem som varit med gamla versionen!

Det är en utmaning att själv ha ansvaret för uppdateringarna, se till så alla aspekter funkar etc. Men det är också roligt att kunna påverka mer. Att jämföra med en studentlägenhet exempelvis. Antingen hyr du en färdigmöblerad för ett lite dyrare pris men färdigt att flytta in utan att man behöver bry sig så mycket. Eller så får du ett tomt rum som du kan fylla med precis vad du vill. Det är lite mer pyssel men oh så stolt och glad man blir när det blir fint och funkar bra!

det piper

under lilla dvärghönan!!

Åh vad jag hoppas att det blir många som kläcks och mår bra!

Idag sitter jag annars och uppdaterar till nyaste versionen av webshopen.

en bra vårdag

Ibland är det skönt med en sambo som tycks veta bättre vad jag mår bra av än vad jag själv gör.
Idag till exempel sparkade han ut mig att rida när han for och hämtade Zelda på dagis. Jag for bara en liten kort tur med Ironia längs med vägen men det var så himla härligt efter att ha suttit framför datorn hela dagen!
Ironia var så pigg och positiv hela vägen att jag blev alldeles glad :-)
När Johan och Zelda kom hem tog vi ut Lucky så fick jag och Zelda borsta och sela medans Johan packade en hösäck som hon sen fick dra ut. Däremellan och efteråt fick Zelda rida på Lucky några vändor på gården.

För övrigt måste både Lucky och Kirah verkas, men Ironia var inte alls lika akut. Det är en av anledningarna varför det tagit emot att fara ut och rida. Dels min egen smärta men även för att jag inte klarar av att gå ut och pyssla om hästarna utan att må dåligt över att de är lång på fötterna. (Yrkesskada!) Men jag har inte ens två veckor kvar av sjukskrivningen för min skadade axel och sjukgymnasten säger att jag verkar hålla tidsschemat, så jag bör ju kunna smyga igång med Lucky iaf och sedan kanske ta två hovar i taget på Kirah typ sista veckan.

För övrigt tog jag äntligen modet till mig och la ut storhönsgruppen på annons och det hann inte ens gå en timme så var de sålda! Till en jag känner i grannbyn dessutom så det känns jättebra :-)
Vad var det för sak!
Kycklingarna är beräknade till helgen och det var en av anledningarna varför jag bestämde mig för att testa att annonsera nu, men jag trodde aldrig det skulle gå fullt så bra! Då kan jag släppa ut dvärghönsen i storhönsburet så får ruvande hönan hela dvärghönsburet för sig själv och sina kycklingar i en vecka kanske innan jag kan plocka bort avgränsningen helt. Så kan pappa få tillbaka sina hundgårdssektioner...

Höautomaterna

Det finns många sätt att lösa utfodringen på, men vill man ha i princip fri tillgång på mat åt hästarna bör man ha någon slags foderautomat. Det minskar risken att maten snöar över eller blåser bort, gör att man har bättre koll på hur mycket som finns kvar och förbättrar hygienen vilket alltihopa bidrar till att minska spillet.
Det finns ytterligare en aspekt och det är att man kan ha mer eller mindre begränsande foderautomater, vilket är ovärderligt om man har en lättfödd häst eller en som har lätt att få fång. Det är även toppen för hästar som tenderar att hetsäta och därmed inte tuggar maten ordentligt.
Men mina hästar är fina i hullet så jag tog helt enkelt och modifierade vad jag fick tag på och satsade på mängd istället. Jag har sex höautomater ojämt utspridda över min paddock paradise inspirerade hage som är en slinga på ca 500m. När alla sex automater är fyllda klarar sig hästarna i tre-fyra dygn så teoretiskt skulle jag kunna fodra enbart två gånger i veckan.
Nu fodrar vi varje dag för det mesta, men när det är jag som gör det brukar jag dra ut till olika automater varje gång så att de får leta lite :-)
Här kommer i alla fall bilderna på hur mina automater är gjorda!

Det är alltså kubiktankar, vedburar eller vad ni brukar kalla dem. Själva plasttanken hade inte innehållit något giftigt så den skars i bitar och toppen fick bli lock och ena hörnet fick bli en liten kon som teoretiskt sett får höt ut mot sidorna. Just den biten funkar mindre bra men hästarna stoppar ändå in hela nosen i buren så det gör inte så mycket.
Gångjärn av rep och så stänger vi med ett vanligt band bara.
Det här är inte något vi kom på på första försöket men det är enkelt att göra! Tidåtgång för att göra en automat (när man väl har dem hemma på gården) är kanske en halvtimme!

Jag hade hellre haft burar med mindre hål men detta funkar.

ctrl+c

Idag väntade två DVD-skivor i min brevlåda när jag kom hem, det var filerna som gick att rädda ifrån min kraschade hårddisk! Så just nu sitter jag och kopierar över dem till min dator så skall jag sortera dem när det finns lite mer tid.
Men tills vidare vill jag dela med mig av något av det som annars hade gått fullständigt förlorat!

Jag och Zelda följer med Johan ut för att ge hästarna mat första gången. Hon är här åtta dagar gammal och sover gott i sjalen men jag känner mig som värsta hönsmamman. :-)

Bygget av trähagen (det är ju bara mellan bagarstugan och boningshuset, men maffigt ändå!) Det är så rejält att jag kan klättra upp på träslanorna och sätta mig där, men det gör jag sällan för det är så högt och jag har trådar med ström längs med slanorna så inte hästarna skall bita sönder dem.

Sista sommaren med gänget! Docken springer först och han har numera återvänt till sin ägare, Tubbe avlivades senare på hösten. Sen har vi Ironia och sist Kirah. Synd bara att inte Lucky också kom med på den här bilden, då hade den varit komplett.

Lite stolt och glad

Familjen har varit magsjuka, först lillgumman i helgen och då hade jag ett levande plåster som antingen satt i mitt knä och tittade på barnprogram, kaskadkräktes på mig eller sov på mig medans jag tittade på film. Så det var ganska oundvikligt att jag också skulle åka dit.
Hur som haver drabbades sambon något lindrigare så han har gett hästarna mat alldeles själv både idag och igår, och dessutom ströat i lösdriften! Min förut så hästrädda karl har verkligen expat! :-)
Så snart min axel är bättre måste jag försöka dra av dem lite päls med koskrapan, jag fick hela handen full när jag klappade Lucky igår och de ser inte så fantastiskt vackra ut.

Det blir för övrigt ännu fler kycklingar! En dvärghöna ligger på 9 ägg och jag skall snart skärma av så hon får ligga helt ifred, just nu måste jag lyfta på henne en gång om dagen för att plocka bort ägg de andra hönsen lägger dit och det är ju inte helt idealiskt.
Förra kullen har för övrigt blivit bortstötta eller hur man säger, de sitter numera själva på sittpinnarna och mammahönan har börjat värpa igen. Det är två tuppar och två hönor för övrigt.

Men jag vet inte hur jag skall göra, om jag skall försöka omplacera någon av flockarna (troligtvis de stora) eftersom Arnold och Philip ryker ihop bara de ser varandra. Och ärligt talat, Arnold är ett monster! Han är snäll och så, men så enormt stor att det nästan är komiskt. Jag skulle tro, utan att överdriva, att han väger drygt fem kilo! Att jämföra med en normal tupp som kanske väger 2-3 och Philip väger kanske 0,5-1kg.
Det funkar hjälpligt just nu men till sommaren vill jag att hönsen skall få gå fritt och jag vill inte riskera att Arnold har ihjäl Philip om jag kan hjälpa det. Det är en sak med räven och höken, men slagsmål med en annan mycket större tupp borde jag väl ändå kunna förhindra.

Katastrofer

När jag var liten hände en olycka i Tjernobyl som gjorde att det regnade radioaktivt nedfall över oss. Gång på gång har jag hört berättelsen om när mormor anade oråd och tog in min bror som satt och lekte i en pöl ute i regnet den dagen, vilket visade sig vara helt riktigt.
Det året kasserades ren och älgkött som inte ansågs människotjänligt pga strålningshalten, getterna fick inte gå ut på hela sommaren och jag kan inte ens tänka mig hur det var vid Tjernobyl. Än idag är säkerhetszonen 3 mil runt gamla kärnkraftverket, innanför den gränsen får/kan man inte vistas som privatperson förutom om du är forskare med tillstånd eller om du åker med en turistutflykt med utbildad guide.
Mina tankar går därför ikväll till Japan, med förhoppning om att det inte behöver bli så illa som i Ukraina.

Men naturligtvis tänker jag även på folket i Libyen som står inför en kris av ett annat slag.

Samtidigt som jag ser allt det hända känner jag även tacksamhet, för vad är mina egna problem jämfört med krig och kärnkraftsolyckor? Noll och inget! Lite perspektiv är alltid bra att få.

deja-vu

Idag är jag glad över alla fina och bra människor jag har runt omkring mig! Både kunder, familjen och vänner.
Jag gjorde illa mig i axeln i torsdags och förutom stödet från min sambo har jag fått goda råd ifrån min vän som är sjukgymnast, sällskap och hjälp från en annan vän och både förståelse och sympati ifrån kunderna som jag tvingas omboka.
Sen hjälps det inte att det känns som deja-vu när jag det är bara några veckor sedan jag stukade handen så illa.

Sen är jag också glad och tacksam över att de lyckats rädda de viktigaste foldrarna från min gamla kraschade hårddisk! Jag har dem troligtvis mot slutet av veckan! :-)
Jag skall aldrig mer ta dem för givet! (Och naturligtvis fixa ett bra backup-program!)

Lite upp och lite ner

I morse fick jag beskedet att min hårddisk inte gick att rädda. (ni vet, den som kraschade) De hade kunnat läsa bara några procent av datan. Men så nu i kväll fick jag nytt besked, de hade lyckats fixa någonting så de hade gott hopp om liv, men för att få ut datan behövdes delar som skulle göra det hela mycket dyrare än jag hade räknat med. Det blir ett knivigt beslut, ska jag eller skall jag inte?

För övrigt blev jag lite förvånad häromdagen. Pga hönsen har jag varit inne på ett forum som heter alternativ.nu, de har en av de mest aktiva hönstavlorna vad jag vet i alla fall. Men de har även en liten del för hästar och självklart har jag varit in dit ibland också, för att kolla. Och döm om min förvåning när barfotaverkning dyker upp i en tråd, i samma andemening som "barfotataliban" och "sekt".
Jag ledsnade ju på att diskutera barfotaverkning på Bukefalos av den anledningen att det alltid var samma visa, om och om igen! Jag kunde förklara och visa på bilder och länka till bra information men i slutändan kom de bara fram till att visst, jag kanske var shyst men alla andra var ändå barfotatalibaner allihopa som bara plågade hästarna. Som en trasig LP...
Men nu på alternativ.nu var det alltså som att vrida tillbaka klockan, det är som om inget har hänt åt endera hållet. Medans jag tydligen går omkring i min egna lilla bubbla för de flesta häromkring vet ju vem jag är och vad jag kan och frågar de mig något är det för att de är genuint intresserade av svaret.

-It'll all work out in the end!
-How??
-I don't know! It's a mystery!
(Shakespeare in love)

woho!!!

Kolla kolla, nu är vi uppe i 802 underskrifter! :-)
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=5272

Idag är jag också glad över att jag fått igång skrivaren igen. I förrgår slet jag mitt hår och igår köpte jag en ny usb-hub och började titta på en ny skrivare. Men idag skriver min gamla ut igen! Fast färgskrivaren är fortfarande svartvit och lär så förbli, den är nog för gammal för att få en uppdaterad drivrutin för windows 7

namninsamlingen

På bara några dagar har vi kommit upp i 645 underskrifter! Det är ju helt fantastiskt! Men jag vet ju att det finns ännu fler där ute som vurmar för naturliga hovar :-)

vackert!

Har verkat hästar och glatts åt det härliga vädret idag. Att det sedan var norrsken när jag for hemåt, det var bara så fantastiskt!
Nu går jag ut med pannlampan och fyller på höautomaterna.

Jordbruksverkets information

Flera har funderat på bakgrunden till varför vi behöver en namninsamling för att barfotaverkarna skall bli erkända som yrkesgrupp, här är en del av den officiella informationen.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djurhalsopersonal/behorighetattarbetaidjurenshalsoochsjukvard.4.32b12c7f12940112a7c800010301.html

Problemet är alltså att de inte ens tittar på vår utbildning eftersom de inte tycker att det finns ett behov, att hovslagarna redan skall kunna det vi kan. Vilket jag kan hålla med om, hovslagarna BORDE kunna det vi kan. Men vi kan också, kanske till och med bättre ;-)
Genom att få yrkesgruppen erkänd kan vi också få bli granskade och godkända att fortsätta vårt viktiga arbete.

Upprop för ett erkännande av barfotaverkaren som yrkesgrupp!

Upprop för ett erkännande av barfotaverkaren som yrkesgrupp!

Jordbruksverket och Lantbruksdepartementet har inte någon information att det finns ett behov av barfotaverkare i Sverige.

Med detta upprop som ska skickas till Jordbruksverket vill vi visa att det finns en stor opinion för att få ett erkännande av barfotaverkaren som yrkesgrupp.

Valet skall finnas hos hästägaren och inte hos myndigheterna.

När vi har nått 5000 namn kommer vi att överlämna listan till Jordbruksverket.

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=5272

Hjälp till att sprida detta till så många som möjligt!!!

vilken segdragen följetång

Sitter med mailprogrammet för närvarande, jag måste få igång mailen för att kunna ta emot säkerhetskopian för att kunna få igång bokföringsprogrammet. En framgång om något!
Men jag fick nyss hjärtat i halsgropen, en fil jag hade trodde skulle innehålla en del av mailen iaf visade sig vara helt tom. Men så visade det sig att den rätta kopian låg på ett helt annat ställe!
*phu*

Men nog tekniksnack, idag är jag glad över berömmet jag fick när jag efter mycket jobb och tålamod fick verka ett föl som haft det lite besvärligt senaste tiden och dessutom har mycket vilja och integritet. Naturligtvis utan att bruka tvång eller oprovocerat våld.
För den som undrar, jag har en hanteringsfilosofi som i mångt och mycket imiterar hur hästarna själva är mot varandra. Jag är alltså inte främmande för att bli arg mot en häst som hötter mot mig, och visa den ilskan. Men jag låter det lika snabbt gå över och försöker verkligen att inte vara långsint. Jag kan inte anta ett ledarskap med en häst som jag träffar en gång i månaden som mest, men jag KAN anse mig värdig att stå högre i rang. Och en ranghög häst går inte undan om en annan hötter mot den, då hötter man tillbaka och menar det!
Jag bär också med mig en insikt om att det är ett förtroende att få lyfta en hästs hovar, är hästen rädd för dig kommer den inte vilja lyfta på hovarna för den behöver sina ben för att kunna fly. Så det gäller att vinna hästens förtroende och respekt på en förhållandevis kort tid, vilket kan vara nog så svårt men när jag lyckas så bra med så svåra hästar får mitt självförtroende en puff. Och när sedan ägaren höjer mig till skyarna går jag omkring på små moln i några dagar :-)

Men ser ni skillnaden jag gör mellan ranghög och en ledare? En ranghög kan man flytta sig för men ledaren följer man. Jag jobbar fortfarande på att vara en värdig ledare för mina hästar, det högsta jag kommit är Ironias ranghöga jämlike. Det är visserligen inte illa pinkat det heller...

Lång dag i solskenet

Jag är så trött att jag skulle kunna somna sittandes vid datorn. Installeringen går inte som planerat och jag har ännu inte kommit så långt att jag vågat installera och få igång mailen för om det skiter sig förlorar jag alla mail från den här veckan också, förutom de som gick förlorade i krashen.
Jag har verkningar hela hela dagarna eftersom jag varit sjuk en vecka så jag ligger efter, kommer hem till mammasjuk tvååring och när hon kommit i säng kan jag sitta och försöka lappa ihop datorn, det är inte en liten bagatell heller.

Så ni som väntar på svar på mail etc. Jag svarar så snart jag kan! Om inte mailet är försvunnit i kraschen förstås... Usch vad jag får ont i magen av det här!

Men, vad har varit positivt idag?

• Jag har verkat två nya hästar och båda skötte sig fint!
• Solen sken från klarblå himmel hela dagen!
• Jag var före i tidsschemat en stund så jag kunde äta lunch och sticka i lugn och ro en stund i solskenet.
• Andra verkningen på en häst som hade fång i somras men som utvecklas åt rätt håll, sulorna såg relativt fina ut nu och hästen är ohalt.
• Zelda var fortfarande vaken när jag kom hem så vi fick kramas lite.

uppdatering, datorkraschen

Ny hårddisk är installerad och jag har fått in filerna ifrån säkerhetskopian. Tyvärr är den ca två veckor gammal och det var ganska mycket som inte låg på den över huvud taget, men en del ligger förhoppningsvis på en annan säkerhetskopia och annars är det bara att rycka upp sig och komma igen.

Dj*vla dator!!!

Jag skall försöka vara positiv och se saker från den ljusa sidan, ja. *sammanbitet leende*
Så här är det, min hårddisk har kraschat så just nu pågår räddningsoperation där vi skall försöka rädda så mycket data som möjligt ifrån den och en ny är beställd. Jag kommer inte åt bokföringsprogrammet eller min mail så jag kan inte jobba med webbutiken men har jag tur kan vi komma åt informationen på min gamla hårddisk och annars har jag en säkerhetskopia som bara är två veckor gammal, om det inte är något strul med den förstås.

Here goes, positiva saker just nu;

• Vilken dag som helst nu kommer min nya hårddisk! Och den är över dubbelt så stor jämfört med den gamla!
• Plötsligt har jag lite mer tid till att ta hand om mina djur.
• Min handled är så mycket bättre att jag satt igång att verka igen, men jag har fortfarande stödbandaget när jag gör det, i förebyggande syfte. Annars är jag utan och det känns jättebra!
• Jag kan komma åt bloggen via sambons dator och ventilera lite frustration.

Gladinlägg

Det blir så lätt dystra grejer, särskilt när man är sjuk. Jag kan inte verka på en vecka pga en kraftig stukning så nu utmanar jag mig att skriva ett inlägg om dagen med saker jag är glad över!

Idag är jag glad över;

• Mitt stödbandage, det har verkligen gjort skillnad! 
• Min pappa skall komma hit med stora fina baklastaren och skotta bort takraset och nysnön som fallit.
• Jag med gott samvete kan sätta mig och virka små söta amigurimisar ikväll framför tvn eftersom jag varken kan sticka eller vika blöjor med min onda hand.
• Det troligtvis blir en rockad här i huset när jag är bra igen, mer om det senare.

Uppdatering Hästmannen

Stig-Anders har varit upp i rätten nu och det har uppmärksammats i TV och på olika forum.
Här Smålandsnytts inslag; Smålandsnytt på SVTplay

Jag har läst en tråd på Alternativ.nu där några begärt ut de offentliga handlingarna från länsstyrelsen samt läst det något mindre opartiska inlägget på http://blogg.aftonbladet.se/spotpix

På ena sidan staketet står de som är helt säkra på att Stig-Anders är fullkomligt oskyldig och helt enkelt blivit utsatt för en häxjakt utan dess like.
På andra sidan står djurskyddsinspektören som är fullkomligt övertygad om att Stig-Anders vanvårdar sina djur och bör ha djurförbud.
Nu är det upp till rätten att avgöra men jag och flera andra tycker att det kanske hade varit en idé att kalla in opartisk inspektör och veterinär som skulle ha kunnat göra en ordentlig genomgång av fallet, besöka hästarna på plats och dokumentera vad de ser. Men nu har djurförbudet redan trätt i kraft så det finns ju inget att se längre.
För även om det nu var så att han misskötte sina hästar så grovt, varför finns då ingen riktig dokumentation på alla punkter som anmärkts? Jag tänker på när han fick ett föreläggande att kalla ut en veterinär för ett blödande sår men när veterinären kommer två dagar senare finns inget sår. Hade inspektören tagit foto på vad hon menat kanske det hade gått att ta på, reagera på rätt grej istället för att gissa och anta. Men föreläggandet ligger ju kvar som en prick i registret. Han får anmärkning på att hästarna får för lite/för dålig mat trots att de är vid gott hull, och inga prover har tagits för att se fodrets hygieniska eller näringsmässiga kvalitet.

Sanningen vet nog bara hästarna, men om han frikänns fast han är skyldig kanske det kan vara en näsbränna för inspektören att faktiskt alltid dokumentera/fota när hon är ute. Och om han är och anses vara skyldig kanske alla de som engagerat sig kan hjälpa honom att antingen bara fortsätta hålla kontakten med sina hästar eller kanske jobba för att förbättra situationen så han kan få förbudet hävt.

Men jag vidhåller att det är lite tragiskt att det får bli en sån soppa om tre hästar som kanske har hovskabb och fått stå inne för mycket om vintrarna, när sånt här - 34 döda djur i en ladugård och intilliggande byggnad händer vart och vart annat år.
Lite skillnad på 34 döda djur (!!!) och 3 hästar som hålls på ett inte helt optimalt vis men i övrigt är friska och välgödda. Men gården med 34 döda djur hade fått två besök tidigare under året med några anmärkningar men inget som var så allvarligt. Däremot hade Hans Sidbäck (känd hästkarl som bor i området) anmält dem för ett år sedan utan att det hände något?!
Mer resurser till Djurskyddet, någon?

Sjalen är guld värd

Jag brukar inte prata så mycket barn i bloggen, men idag och igår hade jag en närmast religiös upplevelse. Igen!
Vi har burit gumman i sjal sedan födseln. Inte jämt och ständigt men tillräckligt mycket för att nära och kära och i vissa fall fullkomliga främlingar tittat lite snett på oss. Numera blir det av förklarliga skäl mycket mer sällan men nu när både hon och jag är sjuk så är det bara jag som duger i vissa situationer och jag har helt enkelt ingen ork. ALLS!
Tänk er en storgråtande tvååring, inget duger och snoret bara rinner. Hopplösheten ligger över huset som en tung blöt filt. Tills sjalen kommer fram! Vips sitter barnet lugnt och tyst på mammas rygg så går vi ned i tvättstugan och hänger tvätt och innan sista plagget hänger på linan så sover barnet djupt. Bara att lägga ned i sängen så kan mamma pimpla honungste i lugn och ro. :-)

sjukast

Det blir bara värre!! Jag är nu mer sjuk än jag var i söndags, trots tepimplande och diverse kurer. Feber, snor, hosta, you name it! Till råga på allt är även gumman sjuk och vi håller tummarna för att hon skall vara frisk nog för dagis snart men det lät inte så när hon hostade så mycket att hon väckte sig själv tidigare på kvällen.
Men min handled börjar vara frisk nog att sticka med i alla fall. Alltid något även om det känns långt kvar till hovverkandet.

Enda ljusglimten är de fyra små kycklingarna som blir piggare och mer morska för varje dag. Idag var det en av dem som tänkte sig hoppa upp på mammas rygg, men hon/han misslyckades.

Kycklingar!!

Jag är rejält förkyld, tur man avklarade jobbveckan intakt iaf :-)
Men jag fick en glad överraskning idag, kycklingarna har kläckts!! Jag trodde inte de skulle komma förrän i början av nästa vecka men det är 19 dagar sedan jag konstaterade att hon lagt sig så det är ju inte supertidigt.
Trots kylan lyckades hon ruva fram fyra kycklingar!!

Efter att bilden tagits har jag burit ut kycklingmat och hängt värmelampan över kycklingburen, jag har tänkt att de skall bo i den närmsta veckan nu åtminstone innan jag släpper ut dem till resten. Det finns lite olika bud över hur man bör göra så det är något slags mellanting.

Rädsla

Jag har blivit ofrivilligt inblandad i ett hästbråk senaste månaden, en hästägare och en (numera fd) medryttare där det skurit sig så totalt att de inte längre ens pratar med varandra vad det verkar som. Och från båda håll möter jag en närmast panisk rädsla för att bli lurad av den andra, eller mig för den delen! (Som om jag sitter på min kammare och smider onda planer för hur jag skulle kunna mjölka intet ont anande människor på pengar...)

Och det har fått mig att tänka tillbaka på en annan episod för några år sedan på mycket närmre håll då ena parten var så fruktansvärt rädd för att bli lurad, trots att det inte fanns någon anledning! Allt sköttes helt enligt det skriftliga avtalet och ägaren var verkligen inte besvärlig eller orimlig på något sätt men fodervärden var ändå så rädd för att bli lurad så det slutade med att de avslutade avtalet. Förutom att hästen hade kunnat ha det bättre så blev min vän så illa klämd att hon slutade med hästar helt och hållet efter det.

Jag undrar vad som kan driva folk till en sådan rädsla för sina medmänniskor? Är det inte jobbigt att tro allt och alla om ont hela tiden? Jag vet inte men jag tror att jag är lite lyckligare i min naivitet, även om den blivit lite bränd i kanterna med åren.

Teknikens under...

Just nu stångar jag huvudet blodigt mot den nya webbutiken. Jag får inga bekräftelsemail när det kommer in en order, allt är inte översatt så jag får sitta och göra det manuellt vilket tar en sån tiiiid! Och betalningsalternativen strular. För tillfället tas ingen postförskottsavgift ut till exempel, jag har inte hittat felet ännu. Men det bjuder jag på när man beställer saker bara för att det varit sånt strul, men när det är bara frakten när folk vill ha provkit, då sätter jag det på faktura och håller tummarna för att de betalar för annars går jag rakt back, ordentligt.
Fakturaalternativet finns men samma sak där, fakturaavgiften tas inte ut. Så passa på! Många bäckar små...

”Allt man behöver veta är att goda och dåliga tider avlöser varandra, försöka lösa problemen vartefter de dyker upp och att vara lycklig när det finns anledningen att vara det” Citat John T Utsi

Bilder

Jag har tagit bilder som jag velat visa men inte hittat sladden så jag kunnat överföra. Så nu blir det lite ketchup-effekt av det hela

Zelda spelar nyckelharpa med sin morfar, min pappa.

Kirah till vänster och Ironia till höger. Bättre ljus än såhär får vi inte vid den här tiden på året, tyvärr. Det kanske inte syns men båda hästarna har bettlöst träns av lindelltyp. Mor min tycker jag är lite galen som rider in hästen på bettlöst men principen är ju densamma och om hon inte lärt sig vad tygeltagen betyder är det lika kört i vilket fall.

Hönan som ligger på ägg, den tokan... Jag har gjort ett litet hus av liggunderlag och gaffatejp som jag täckt med ett lager halm för att hjälpa henne att hålla värmen lite grann.

Mitt nuvarande stickprojekt, Yggdrasil-filten. Det är växtfärgade garner som min mormor ville väva en filt av men jag kan inte väva och hittade ett snyggt mönster på en stickad filt. Så det kommer ta en liten stund men jag tror det blir bra i slutändan.

Jag har haft en väldigt händelserik vecka...

Först och främst fortsätter framgångarna med Kirah, tack vare att det är något lättare att hitta någon att rida ut med såhär på jullovet har jag tappat räkningen på hur många gånger hon har blivit riden på. Kanske fem? Och det går bara bättre och bättre! :-)

I förrgår fick vi snöstorm och trots att vi bara varit borta några timmar hade snön drivit så vallarna var meterhöga över vägen och vi körde ned i diket på vägen hem från mina föräldrar. Tur i oturen var det bara några meter ifrån en av våra jättesnälla grannar så han inte bara drog upp oss ifrån diket med sin traktor utan körde även före oss med snöslungan hela vägen hem. Annars hade vi övervägt att återvända till Getgården för det fanns inte en chans att vi skulle kunna köra genom det där...

Så idag har jag har åkt spark med Zelda i en sparklåda en liten vända, väldigt poppis! Och sedan red jag ut längs vägen med Elin. Vi mötte en skoter på vägen och jag var för upptagen med att vara oberörd inför unghästen för att skälla ut gubben. Visst vet ni att det är OLAGLIGT att köra skoter någon annan stans än på MÄRKTA skoterleder? *mutter*
Men Kirah är en pärla och blev visserligen orolig, men lite godis så hon skulle slappna av plus att jag var så oberörd jag bara kunde så gick hon förbi utan problem. Visserligen ökade hon till trav innan hon var förbi men inget värre än så och nästa gång går det ännu bättre.

Sist men inte minst, en av hönorna har lagt sig på ägg! Jag hade inte alls tänkt det för det är ju så kallt och mörkt men det är klart, jag har ju en extralampa på tajmer så de skall lägga ägg och då finns ju risken... Så nu skall jag göra vad jag kan för att få upp värmen i hönshuset så får vi se om det blir några kycklingar. Hon har då inte tänkt rubba sig...

härliga måndag!

Jag har suttit och betalt räkningar och uppdaterat hemsidan och webbutiken nu på förmiddagen, nu är äntligen länkningen till webshopen rätt! Jag har dubbelkollat!
Betala räkningar kanske inte alltid är så roligt men trots slutsumman var det rätt roligt idag för ena var för pelletsbrännarinstallationen, nu har vi det så varmt och gott! Och den andra var förskottsinbetalning för en helgclinic för Bent Branderup i Nordmaling, bara ett stenkast från mig med norrländska mått mätt.
Lite välbehövlig inspiration då jag håller på att rida in Kirah!
Vi var ut på en tur igen i mellandagarna och det märktes att det gått framåt och skall jag tänka lite akademiskt så har hon så mycket gratis jämfört med Ironia. Det är ingen tvekan om att hon är avslappnad och "med" i rörelserna, ryggen svingar i skritten och huvud och hals hålls lagomt lågt.
Sedan är det så roligt att det bara var tredje gången hon hade ryttare på ryggen men hon var ändå mycket mer stabil motför förra gången och lyssnade fint på hjälperna.