...hästar är mjuka.
I onsdags morse klockan tre bankade någon på min dörr. Jag var redan vaken pga liten dotter men det kom ändå som en chock och värre blev det. Han bankade för att han precis hade kört på mina hästar! De hade rymt och sprungit ut på landsvägen utanför mitt hus...
Lite typiskt att de lyckas tajma in den enda bilen som skulle köra förbi vårt hus på hela natten, men sånt är tydligen livet!
I vilket fall så är tre av fyra hästar skadade men två bara lindrigt. Den tredje, Tubbe, var så illa skadad att jag aldrig trodde att han skulle kunna klara sig! Tack och lov inga ben brutna men han var uppsprättad på framben och bringa in till ben på vissa ställen, samt på nosen. Han blödde ganska rejält från såret på bringan så det var min första oro, att han skulle hinna förblöda innan veterinären hann hit. Vi bor ju ganska långt från ingenstans och det skulle ta minst 1½ timme för henne att köra.
Men sedan var prognosen inte så lovande eftersom det gick så djupt och var så stort. Går det inflammation i knäleden eller i benet så är det tyvärr bara den stora sprutan som gäller...
Veterinären gjorde ett jättejobb med att lappa ihop honom och nu står han på boxvila i minst två veckor för att inte slita upp stygnen. Lucky håller honom sällskap för tillfället men vi får se hur det går. Jag har ju bara en jättebox som sjukbox så det finns en risk att de blir less på varandra men jag tycker boxen är för liten för att någon av de stora hästarna skall kunna dela den med Tubbe.
Så nu har jag ett hästjobb framför mig med bandagering, medicinering och så vidare men allt det är värt det bara han klarar sig. Håll tummarna för oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar