Jag har relativt nyligt verkat en grupp unghästar som verkligen var tvärtemot den här gången! Av de fem hästarna var det särskilt en som var trevlig att jobba med förra gången, men hart när omöjlig att verka den här gången! Och de andra fyra stod som gammhästar, inga problem alls! Det kopplar visserligen till min vanliga teori, unghästar är snälla att verka ungefär varannan gång och varannan gång är de lite mer besvärliga. De testar om de slipper eller så har de tillväxtperioder eller nåt. Men det felar nästan aldrig!
Och de hade fina fötter allihop förutom bakhovarna på den ena hästen som hade så horribla strålar att enda rätta var behandling behandling behandling och troligtvis boxvistelse på torrt underlag åtminstone några dagar för det blev blodvite när jag kratsade, vad kan då hända med en sten eller kvist! *rys*
Men det knasiga i det var just att det var bakhovarna. Normalt sätter sig röta i framhovarna först och de var fina! Och inget på hagkompisarna heller som sagt...
En av de roliga sakerna med att jobba med hästar är just att man aldrig vet vad man skall vänta sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar